Splittrad opinion om mer vindkraft i norr
I dag är det vindkraften som expanderar – inte minst i norra Sverige. I Vindelådalens närhet finns drygt ett hundratal kraftverk och fler är på gång. Opinionen är i viss mån splittrad. Många är positiva till vindkraft – men helst inte på sin egen bakgård.
Den svenska energiöverenskommelsen från 2016 har 100 procent förnybar elproduktion år 2040 som mål. Trots att överenskommelsen har inte samma politiska enighet bakom sig idag har den, enligt statliga Energimyndigheten, inneburit att satsningen på vindkraft tagit rejäl fart.
– Branschen känner sig trygg att satsa, säger Maria Stenkvist, analytiker förnybar el, på Energimyndigheten.
De senaste tio åren har antalet vindkraftverk i Sverige tredubblats och idag är runt 4 000 verk i drift, enligt Energimyndigheten. Handläggning pågår för ytterligare 1 500 verk, enligt branschorganisationen Svensk vindenergi. Till en början skedde utbyggnaden framförallt i södra Sverige, men de senaste åren har vindkraften byggts ut i hela landet.
– Nu görs stora investeringar i vindparker i norra Sverige. Det upplevs nog som lättare att etablera sig där genom att konflikten om markanvändningen är mindre. I exempelvis Skåne finns redan en hel del kraftverk och befolkningstätheten är högre än i norra Sverige, säger Maria Stenkvist.
Produktionen ökar snabbt
Hon poängterar att det egentligen inte är intressant att enbart titta på utvecklingen av antalet kraftverk, eftersom teknikutvecklingen går mot större verk med ökad kapacitet. Enligt prognoser kommer vindkraftsproduktionen att fördubblas inom några få år, från 20 TWh till över 40 TWh. Antalet vindkraftverk väntas dock bara öka till cirka 5 500 stycken.
Under januari till juni i år stod vindkraften för mellan en femtedel och en sjättedel av den totala elproduktionen. Vattenkraften stod för knappt hälften och kärnkraften för mindre än en tredjedel, enligt statistik från SCB.
– Vindkraftens produktion ökar i snabb takt, samtidigt som kärnkraftsproduktionen varit lägre än vanligt, vilket bland annat beror på att mycket låga elpriser medfört minskad produktion i kärnkraftverken. Dessutom togs Ringhals 2 ur drift i slutet av 2019, säger Maria Stenkvist.
Politik och opinion går hand i hand
Folkopinionen ligger i fas med de politiska besluten visar ”Svensk vindkraftopinion under 20 år" av Per Hedberg vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Han lutar sig mot frågeundersökningen SOM – samhälle, opinion, massmedia, som 2018 visar att en majoritet vill satsa mer på solenergi och vindkraft och att allt fler önskar fasa ut olja och kol.
En jämförelse av opinionen åren 1999–2018 visar att en majoritet av befolkningen hela tiden sagt ja till att satsa mer på vindkraft. 2008 var stödet som störst, då 80 procent ville satsa mer, medan det hade minskat till 64 procent år 2018.
Drygt 70 procent av storstadsborna har under hela perioden sagt ja till mer vindkraft, men bland boende på landsbygd har stödet för mer vindkraft minskat från 80 procent 1999, till 56 procent 2018.
Vad som ligger bakom den förändringen kan det endast spekuleras i, skriver Per Hedberg: "De vindkraftsetableringar som har skett och som kommer att ske lokaliseras i huvudsakligen till landsbygd. Därför är det inte orimligt att en eventuell mättnad/termostateffekt kan visa sig mer påtaglig på landsbygden." Nu är det gruppen satsa som idag som ökar.
Nya verk möter protest
Vindeln är en av kommunerna längs Vindelälven där nya vindkraftverk är på gång. Inom kommunen finns 24 verk i Fäbodlidens vindkraftpark och fyra till är under byggnation. Nu vill två bolag bygga närmare 100 kraftverk i Rambo och Olofsberg, men boende runt Olofsberg är kritiska. Therese Olofsson bor i Åmsele och har stuga i Olofsbergs närområde.
– Stugan är mitt paradis. Hit åker jag för att få lugn och ro. Det är jättefin natur här med hela Åmans sjösystem och det kan aldrig bli detsamma med en vindkraftpark inpå knuten, säger hon.
Det hon är mest orolig för är ljud och ljus från snurrorna, men också hur djurlivet påverkas och landskapsbilden förändras.
– Om jag inte vill vara i stugan i framtiden så vet jag inte ens om den går att sälja. De som äger marken där kraftverken uppförs får ekonomisk ersättning men vi som lever runt omkring får ingenting. Det känns orättvist. Fast jag vill egentligen inte ha någon slant, jag vill ha naturen kvar.
En namninsamling mot utbyggnaden är aktuell och Therese Olofsson har själv skrivit ett yttrande till Fred. Olsen Renewables, som vill anlägga.
– Jag hoppas verkligen att politikerna tar sig en funderare över vad Vindeln ska vara för kommun, säger hon.
Opinionen oklar
I Vindelns kommun rådde politisk enighet att säga ja till Fäbodlidens vindkraftpark.
– Fäboliden togs emot positivt av de som bor och verkar i området. Det handlar om arbetstillfällen, bygdemedel och förbättrad infrastruktur, säger kommunalrådet Mathias Haglund (S).
Men hur många arbetstillfällen handlar det egentligen om? Enligt Mathias Haglund talar OX2, som vill bygga 17 verk i Rambo, om 190 årsarbeten under byggfasen men de flesta är då bolagets egen personal.
– Lokalt handlar det mer om vägbyggen, plogning och liknande, plus att handel, hotell och restauranger får ett uppsving. På längre sikt handlar det om fem, sex årsarbeten i en park som Fäbodliden. Det låter inte mycket men på en mindre ort kan det ha betydelse, poängterar Mathias Haglund.
De bygdemedel som föreningslivet i kommunen kan söka anslag från är 17 000 kronor per verk och år för Rambo, men det varierar.
– Det är svårt att säga hur den samlade opinionen ser ut. Det positiva ska ju vägas mot störningar för djur, natur och människor. Det är motståndarna som hörs mest, men många kanske inte riktigt vill säga vad de tycker. Det kan vara en känslig fråga, säger Mathias Haglund.
Samer måste respekteras
Sametinget antog 2009 ett generellt ställningstagande i vindkraftfrågan: "Sametingets syn på vindkraft i Sapmi".
– Mycket har hänt sedan dess när det gäller teknikutveckling och internationella förordningar och vi behöver se över vårt gemensamma ställningstagande, säger Paulus Kuoljok (Samelandspartiet), ordförande för Sametinget.
I ställningstagandet betonas att synen på livsmiljön utgår från det samiska folkets koppling till land och vatten – att allt bildar en helhet. Det samiska landskapet är känsligt för utbyggnad och utbyggnad av vindkraften måste därför ske med stor restriktivitet, inte minst med tanke på renens möjlighet till bete och kalvning.
– Frågan om vindkraft är komplex och måste ses i ett större sammanhang. Det handlar inte enbart om vindkraften och dess påverkan utan också om skogsbruk, vägnät, gruvor, vattenkraft och annat – och vilka sammantagna effekter de får på det samiska levnadssättet, säger Paulus Kuoljok.
– Varje enskild sameby har störst kunskap om hur de påverkas och därför måste – utöver Sametinget – också berörda samer vara delaktiga i beslut om vindkraftutbyggnad.
Sorsele sa nej och ja
I Sorsele, en annan av Vindelådalens kommuner, genomfördes 2016 en rådgivande folkomröstning om vindkraften. En knapp majoritet röstade nej (641 mot 578) till mer vindkraft, men trots det sa kommunfullmäktige ja till expansion.
– Som politiker har man ju uppdraget att se till kommunens bästa. Vi måste ta vara på varje arbetstillfälle och försöka stimulera till inflyttning och ökade skatteintäkter för att säkra välfärden. Här är vindkraften en del, säger Kjell Öjeryd (V), kommunalråd i Sorsele.
I Sorsele/Storuman finns idag ett hundratal vindkraftverk inom Blaikenområdet. Vattenfall vill bygga ytterligare 100 verk på Sandselehöjderna.
– Jag förstår att människor tycker att det kan störa utsikten och att turistnäringen är kritisk men kommunen är så stor att alla intressen borde få plats, säger Kjell Öjeryd.
”Staten borde ha tagit mer ansvar” Han funderar över beslutet att inte bygga ut Vindelälven för 50 år sedan och det faktum att befolkningen minskat från 4 500 då, till 2 400 idag.
– Vad är värdet av att vi bevarat älven? Orterna runt utbyggda Umeälven har fått en helt annan utveckling med stora aktörer som satsat i till exempel Hemavan och Tärnaby. Vi försöker göra detsamma men det handlar mest om mindre aktörer. Jag tycker att staten borde ha tagit större ansvar här.
Kjell Öjeryd röstade själv ja till vindkraft i folkomröstningen.
– Jag är ingen älskare av kärnkraft. En fördel med vindkraft är att verken har en livslängd på 20–25 år och om det är en tokig satsning kan vi plocka bort dem sen, Vindelälven hade vi aldrig kunnat återställa om vi hade byggt ut den, poängterar han.
I dagsläget jobbar 20 personer med driften av kraftverken i Blaiken.
– Ett jobb här är kanske lika med 50 i Umeå. Det går inte att jämföra. Det blir ett lyft och i bästa fall kan det ge möjlighet till inflyttning. I slutänden vill alla ha elström, och då kan inte alla säga nej till expansion, slår Kjell Öjeryd fast.
Text: Anette Olofsson
Foto: Anders K Jonsson
{fastsocialshare}